Växthusvärme och eftertankar

Idag är det +22 gr! Var då, undrar någon. Jo, i växthuset. Utanför är det +9,3. En liten oas att glädjas över och i nu när hösten närmar sig. Tid att börja elda brasa inne, att tända ljus, att läsa en god bok eller varför inte planera för nästa växtsäsong. Enligt en artikel i Land så är trädgårdsarbete läkande. Något jag och många andra redan visste. Efter flera år i en arbetsmiljö som nästan tog livet av mig har jag nu nästan återfått min fulla självkänsla och livsglädje. Detta tack vare en anställning mina sista fem år i arbetslivet där jag fått erkänsla, postiva kontakter och kraft att gå vidare. Det tar lika många år att "komma tillbaka" som att gå ner sig, säger man. Att vara kvar i en omöjlig arbetssituation är lika destruktivt som att ställa sig framför ett framrusande tåg och det skulle vara förbjudet att styra ett företag av vilken sort det än må vara med en inkompetent styrelse. Ett sätt att befria sig från de onda förlamande energierna är att vara "trädgårdsarbetare". Att så ett frö och se det växa upp en liten eller stor planta är något nästan alla kan unna sig. Det räcker med ett fönster ut mot ljuset.

Rönnbär=snö?

Inte var det lätt att ge sig ut i morse. Ösregn och 4+ vilka blev 6+ när jag kom in till Borås. Sedan länge har jag noterat att rönnbären är rikliga i år. Om det stämmer med gamla spådomar betyder det en kall och framför allt snörik vinter. Tur att man har kvar de långa läderstövlarna. Jag minns vintern 2010 när jag parkerade på Ryavallens parkeringsplats varje dag. Snösvängen hade fullt upp att hålla efter snön. Det skottades även uppe på tak i området. När jag stod och skottade fram bilen på eftermiddagen kom en kille klättrande över snövallen som utgjorde genvägen ut från parkeringen. Vallen blev högre för var dag som gick men alla tog den vägen så det blev som en upptrampad stig över. Killen var arg som ett bi och skrek mot mig: Detta va la jävvlit onödit! Jag tog inte åt mig men har skrattat åt det många gånger. Det lönar sig inte att gnälla över vädrets makter. Var dag har nog av sin egen plåga.

Samling vid pumpen

Trafiken tätnar när storverk ska utföras

 

Sensommar eller förhöst?



Tomater

September bjuder ofta på både värme och kyla. 2012 mest kyla. Så blåsigt och kallt var det länge sedan vi hade det. Bättre lycka nästa år, det gäller att inte ge upp. Växthuset är urstädat och redo för nya satsningar. Endast tomaterna kämpar vidare och ska förhoppningsvis ge ytterligare skörd. Godare tomater får man leta efter. Alpklematisen som trängs tillsammans med Kaprifolen remonterar och Chokladblommorna trivs och blommar än. Nu har höstblommorna kommit igång: Enzian och Höstanemoner lyser upp tillvaron. "Allt kött är hö" som det heter i en känd psalm. Tack ändå för växtsommaren 2012. Det kunde varit värre!

Chokladblomma

Alpklematis



Enzian

Gammal är äldst

Häromdagen fick jag tillfälle att besöka Brattorp. Gamla Rut har lämnat jordelivet och under 8 år på "hemmet" har hennes hus stått obebott. Där huserade många energier av gångna generationer. Jag blev påmind av ett minne från henne och det var när hon för minst 50 år sedan besökte far för att få hjälp med deklarationen. "Ja har sålt en kalv te Konsum" sa Rut. "Va dä en svart" frågade far och ögnade igenom underlaget för deklarationen. "Nä, den va rö" replikerade Rut och far fick kämpa för att hålla sig för skratt. Dan Korn lär ha försökt att få komma på besök till Rut medan hon bodde där men fick inte komma in. Hon betrodde bara folk hon kände.

Vardagsrummet
 



Ett av sidorummen
 

Köket

Naturligtvis var det mycket bråte efter drygt 150 år utan varken el eller telefon. Men i "blixtbelysning" är det riktigt vackert. Där hade annars bara batterilampa eller fotogen används.




Vår egen bråte fick bäras ut från "vangboa" igår och idag när vi inledde renovering av densamma. Där har det bara förflutit drygt 100 år. Ryggen värker men vädret var bra. Det har utlovats sol även imorn men det verkar inte stämma. Höstvindar kalla som is viner runt knuten. Men vi tar problemen i den ordning de uppstår!



Gammalt ska ut....

...och nytt ska in

Kolbullar och Sorkelände

Alf och Leine fixar kolbullar

Utsikt från Götsered
 

Inte blev vädret idag som de lovat med upp till 20 gr, sol mm. Vi är luttrade. I växthuset var det varmt men fuktigt. Nu skulle det städas ur, allt gammalt utom tomaterna förstås. Tänk att få hämta in "dagens skörd"! En gudagåva må jag säga. Vid brunnen upptäckte jag till min förskräckelse spår av herr Sork. Attans också. Fram med vattenkanna, karbid och tändstickor. Det rök och small som det värsta fyrvekeri. Vi får se om det hjälpte.
Eftermiddagen avnjöts vid Götseredsstugan och Kolbullsattraktionen. Det ska egentligen ske vid Trummesjön men ibland får vädret avgöra. Maken stöttade Backabogänget med gitarr och ca 65 personer trängdes runt eld och i stugan. Regnet kom av sig men bytt är bytt. Det blir väl Trummesjön en annan gång.


Delar av Backabogänget
 



En skör tråd

Även träd behöver stöd i livet
 

Efter Den stora renoveringen av Nordtorp Gammelgården 2010 förärades vi ett nytt äppelträd av PEAB som hade totalentreprenaden. Vi hade nog indirekt betalat det själva men tanken var god och den glada överraskningen ett fint minne när snickare Magnus ringde på och överräckte det. Det hade redan då underbara rosa blommor. Efter diverse funderingar var det skulle planteras i den steniga marken så är det nu inne på sitt tredje år och sköter sig väl. Det gamla äppelträdet som fanns här innan och gav massor av frukt var vi tvungna att ta ner eftersom det dels tappat all bark och dessutom "var i vägen" för bygget. Det skär alltid i hjärtat att behöva ta bort träd men ibland är det nödvändigt. Nu står vi inför nästa dilemma. Hur och när beskär man på rätt sätt för att det ska bli starkt och friskt? Det känns alltid vanskligt när man står där med sekatören. Det går ju aldrig att ångra sig efteråt. En "van" ser omedelbart rätta stället och knipsar av grenen. Som synes måste det ju åtgärdas för så här kan det ju inte klara sig i längden. Tur att man inte är kirurg.



Skördetid och arbetsid

I solrummet blommar det alldeles på egen hand

Utan skryt kan jag säga att jag fått mycket gjort idag. Bäst att passa på medan solen skiner och det är lördagsledigt. Fönstertvätt, kantklippning, tomatvattning, humleplantering, potatisupptagning, rabarberplantering, tvätt mm. Angående fönstertvätten så höll maken i stegen medan jag äntrade densamma upp till de små fönstren på övervåningen. Tänk om de hade varit vändbara inifrån ändå! När jag blir 80 bast får jag nog anlita hushållsnäratjänsteföretagen om de fortfarande finns kvar då. Om man inte redan trillat av pinn då förstås. I himlen finns fönster men de behöver nog inte tvättas.