Skörde- och faktiskt såtid

En del av årets skörd

Det sägs att "dôm dummaste böndera får dôm största potätera´"och det kan ju stämma. Jag är inget proffs men har svarta fingrar vilket är av arv och ohejdad vana. Något att vara stolt över. Tack mina förfäder för allt jag har fått lära mig genom livet. En hel del s.k. onödigt vetande har jag dessutom säkert haft nytta av ibland. Jag slutar nog aldrig att förundras över att se det växa och faktiskt bli det man tänkt, ibland mer och ibland mindre men jag ser det som en stor gåva att överhuvudtaget få ha möjligheten att göra det. Årets rödbetor kunde kanske blivit bättre men man kan inte få allt. Bönorna trivs bättre på kalkjord så det blir nog inte mer odlat av den varan. Som avslutning på skörden "bakom knuten" gröngödslade jag med "Honungsfacelia" för att ge tillbaka av näringen som skörden tog. Nog så viktigt inför kommande odlingar. Äpplena från trädet som planterades 2010 har gett mer än vad som kanske var nyttigt för trädet men det har fått stöttning. Nu blir det äpplemos i mängd att njutas i lagom takt till morgongröten. Dessutom har skräcken för att beskära släppt sedan jag deltog i en kurs i "Beskärning" som anordnades av Plantagen. Kunskaperna ska omsättas när samtliga äpplen tagits ner (helst före ev älgbesök). En och annan smulgubbe mognar än och den fådda vinplantans druvor mognar till fröjd för sina ägare. Sedan länge är vi självförsörjande vad gäller gurka och tomater och den smidda tranan har kommit upp på sin rätta plats på taket och visar glatt vindriktningen vilket kan vara roligt att veta. Inte OM det blåser utan från vilket håll. För BLÅSER gör det alltid här uppe på höjderna. "Vi byter luft oftare än de flesta andra" som förra grannen uttryckte sig.

Dahlior från frö



Dahlior från frö



Vit höstvädd



Lila höstvädd på G



Gråmalva och rudbeckia

Äppleskörd




Vinet mognar

Ligularia



Än finns det gubbar

Trana landar

Nya projekt på gång

Beprövat täcke

Sensommaren kan var helt underbar. Borta är försommarstressen när allt ska fixas inför sommaren. Allt växer så det knakar. "Förr" längtade man till semestern som dessutom strax var över och jobbet som väntade igen. Just nu känns det nästan som att ett långt sommarlov är i sitt slutskede när man har förmånen att få rå sin tid precis som man behagar och att det inte beror på att man är arbetslös utan passionär som en del kallar det. Lite som livets efterrätt faktiskt. Som inbiten arbetsmyra och odlare ser jag dock redan framåt mot nästa vår och sommar. Det nya projektet påbörjas redan nu och består i att jag höstsår ett större antal perenner från frön och förväntar att de ska resultera i en framtida prunkande rabatt. De ska få ett täcke av löv som skydd mot vinter, snö och blåst. Men under löven gror de precis som "i verkliga livet". Nästan som att spela på lotteri. Men mycket större chans till vinst.

Fimbulvinter eller global uppvärmning?

Gårdagens "skyfall"  med efterföljande hagelskur gav 23 mm till den torra marken. Bra men inte speciellt efterlängtat på det sättet. Morgonkaffet på verandan "frös inne", 10+ är bättre ute än inne. Vi har om än tillfälligt alltså återgått till det normala som gäller under vintertid. Hoppas gurkor och tomater överlever i växthuset. Där är inte heller mer än 10+ för närvarande. Men inget gnäll här inte, man har ju "semester".

Äntligen regn

Får man säga så när man bor i ett område som är känt för sitt mestadels eviga regn? Sommaren har varit helt fantastisk som på de flesta platser i Sverige men är man som nu åter "statsanställd" och har haft tid att följa naturen varje dag sedan i våras så förstår man vikten av att det regnar ibland. Både växter, djur och människor är beroende av vatten för att kunna leva. Problemet brukar annars vara att det aldrig slutar regna när det väl har börjat. Trots allt ska vi inte klaga på vare sig det ena eller andra om vi ser det i ett globalt perspektiv. Vi har det bättre än de flesta trots allt.

Nästan tyst igen...

...bara svalorna som far runt som tokiga. Tack lilla M för att farmor och farfar fick rå om Dig en hel vecka. Minns du svalorna?

Ingen badkruka här inte

Äntligen blev det bada av. Viareds sommarstad hade den perfekta badplatsen även om det blev sand mellan tårna. Fika hos pappas moster och morbror blev pricken över i. Men så var det namnsdag idag också. Grattis alla Karin!

 

Nya upptåg



Forsfärd med farfar

Idag har lilla M hjälpt farmor att köra gräsklipparen och sen fick Liseberg ett besök. Det ska till mycket för att få "di gamle" att ge sig till såna stôlleprov som att åka "Stocken" (Flume Ride) och Lisebergståget men vad gör man inte för att glädja di små. Efter mest köande och alltför få attraktiviteter avslutades dagen med rosa sockervadd till M, mjukglass till farmor och mera ryggont till farfar. Ett stilla betraktande på folkmassan bestående av barnfamiljer, far-och morföräldrar, barnvagnar i mängd, skrikiga och skrattande barn, klängande och hoppande oroligt i väntan på "sin" tur, glassätande mm får en att osökt tänka på någon fars av Jacques Tati. Ett myller av folk som tillsammans skapar en helt vanlig tålamodsprövande sommartorsdag på Liseberg.


Rosa sockervadd, vad annars?