Gott nytt År

Tack för en god växtsäsong 2013

När man tänker tillbaka på 2013 så blir det väl sommaren man minns bäst. Ungefär som man minns 1955 eller 1959. Det regn som skulle kommit i somras kommer nu istället så att årsnederbörden blir som den brukar. Inte för att man ska klaga, det finns de som har det värre. Det är väl snarare mörkret som är det värsta med den s.k. vintern. Med stigande ålder är man ändå tacksam att nederbörden inte kommer som snö.

Mörkret i ett större sammanhang har tilltagit. Solidaritet, fred, mänsklig gemenskap och humanitet lyser allt mer med sin frånvaro. Egentligen skulle väl mänskligheten lärt av alla tidigare misstag men det är inte så enkelt. Men varje människa är här för att lära sig det som inte lyckades förra gången och varje generation tragglar vidare och historien upprepar sig. Gång på gång. Nya satser, nya vinster 2014!

"Misslyckande är möjligheten att börja om på nytt på ett mer intelligent sätt", klokt sagt av Henry Ford!

 

 

Tidigare än nånsin...

Amerikakofferten öppen igen



Struvorna färdiga

En märklig tid är det att bli pensionär. För första gången i mitt liv frångår jag principen att julgranen inte ska in förrän dagen före julafton. Nu har jag bestämt mig för att njuta lite i förväg. Således har årets gran tagits in redan idag och från amerikakofferten klätts med alla gamla prydnader som följt oss genom åren.  Struvorna är bakade och Yambo slår sig till ro under granen som han brukar. Trots stormvarning och avsaknad av snö så blir det väl jul i år igen. För det är ju inte det som egentligen gör julen.


 Jambo finner sig snabbt tillrätta

Att hinna med....

Idag städar jag och hinner knappt titta ut genom fönstret. Maken lägger in sill och kalkonskinkan tillagas i ugnen. Men visst är det vackert när det snöar. Passar på att "döstäda" också vilket betyder att man under städningen upptäcker sådant man inte behöver och kan göra sig av med för att minimera efterlevandes städning. Förresten scannar vi in gamla bilder också mellan varven. Men det får ske i den takt man orkar. Man tar dagen som den kommer och problemen i den takt de uppstår.
 

Lite nytt och lite gammalt...

Ryktet om min död i bloggvärlden är betydligt överdriven. Jag har inte haft tid/ork/lust/engagement/idéer mm mm. Varför då fortsätta? Ja, det kan man undra. Kanske är det inte så viktigt att läsa för andra som att skriva av sig för egen del. Hösten har i alla fall varit full av diverse händelser som flytthjälp, barnvakt, hundvakt, sekreterarjobb, ostmässeentrébiljettförsäljning och nu senast ett inhopp på min förra arbetsplats. Tänk att allt sitter kvar där uppe, hjärncellerna rörande jobbet har i alla fall inte arbetat sen i mars! Det enda som hade fallit bort var pin-koden till bankdosan. Pin-samt! Som tur är finns bankpersonal på plats en stund varje dag så det löste sig.
Medan livet rullar på så kan det ibland dyka upp diverse kuriosa från bekanta som har tid att dokumentera lustigheter. Maken erhöll härom dagen något som man inte visste fanns: en biljett som gav tillstånd att till fots nyttja järnvägen men på egen risk! Med tanke på priset var det inte billigt heller. 5 Kr kostade det 1916 men den räckte ett helt år. Och då fick man gå, inte åka, mellan Aplared och Hillared. Visst är det härligt att man kan hitta sånt här?

 

Spanienbesök och värme

Kattolik i Spanien

Igår kväll åter tillbaka till vardagen efter en varm vecka i södra Spanien. Det var premiär vad gäller Spanien men ingen direkt förlust att det dröjt så länge. OK med 30 plusgrader men annars finns det bättre ställen att resa till. Platsen var Almeria, Aquadulce om någon undrade. Besök i Alhambra var dock en upplevelse trots att det gick undan värre. Nästan som en orienteringstävling med "stämplingar" under rundan. Stanna fick man inte, tusentals besökare passerar varje dag och gör att "the show must go on". Granada bidrog till ytterligare ett väskköp fast jag bestämt mig för att jag egentligen inte behöver fler. Suck...

Skörde- och faktiskt såtid

En del av årets skörd

Det sägs att "dôm dummaste böndera får dôm största potätera´"och det kan ju stämma. Jag är inget proffs men har svarta fingrar vilket är av arv och ohejdad vana. Något att vara stolt över. Tack mina förfäder för allt jag har fått lära mig genom livet. En hel del s.k. onödigt vetande har jag dessutom säkert haft nytta av ibland. Jag slutar nog aldrig att förundras över att se det växa och faktiskt bli det man tänkt, ibland mer och ibland mindre men jag ser det som en stor gåva att överhuvudtaget få ha möjligheten att göra det. Årets rödbetor kunde kanske blivit bättre men man kan inte få allt. Bönorna trivs bättre på kalkjord så det blir nog inte mer odlat av den varan. Som avslutning på skörden "bakom knuten" gröngödslade jag med "Honungsfacelia" för att ge tillbaka av näringen som skörden tog. Nog så viktigt inför kommande odlingar. Äpplena från trädet som planterades 2010 har gett mer än vad som kanske var nyttigt för trädet men det har fått stöttning. Nu blir det äpplemos i mängd att njutas i lagom takt till morgongröten. Dessutom har skräcken för att beskära släppt sedan jag deltog i en kurs i "Beskärning" som anordnades av Plantagen. Kunskaperna ska omsättas när samtliga äpplen tagits ner (helst före ev älgbesök). En och annan smulgubbe mognar än och den fådda vinplantans druvor mognar till fröjd för sina ägare. Sedan länge är vi självförsörjande vad gäller gurka och tomater och den smidda tranan har kommit upp på sin rätta plats på taket och visar glatt vindriktningen vilket kan vara roligt att veta. Inte OM det blåser utan från vilket håll. För BLÅSER gör det alltid här uppe på höjderna. "Vi byter luft oftare än de flesta andra" som förra grannen uttryckte sig.

Dahlior från frö



Dahlior från frö



Vit höstvädd



Lila höstvädd på G



Gråmalva och rudbeckia

Äppleskörd




Vinet mognar

Ligularia



Än finns det gubbar

Trana landar

Nya projekt på gång

Beprövat täcke

Sensommaren kan var helt underbar. Borta är försommarstressen när allt ska fixas inför sommaren. Allt växer så det knakar. "Förr" längtade man till semestern som dessutom strax var över och jobbet som väntade igen. Just nu känns det nästan som att ett långt sommarlov är i sitt slutskede när man har förmånen att få rå sin tid precis som man behagar och att det inte beror på att man är arbetslös utan passionär som en del kallar det. Lite som livets efterrätt faktiskt. Som inbiten arbetsmyra och odlare ser jag dock redan framåt mot nästa vår och sommar. Det nya projektet påbörjas redan nu och består i att jag höstsår ett större antal perenner från frön och förväntar att de ska resultera i en framtida prunkande rabatt. De ska få ett täcke av löv som skydd mot vinter, snö och blåst. Men under löven gror de precis som "i verkliga livet". Nästan som att spela på lotteri. Men mycket större chans till vinst.

Fimbulvinter eller global uppvärmning?

Gårdagens "skyfall"  med efterföljande hagelskur gav 23 mm till den torra marken. Bra men inte speciellt efterlängtat på det sättet. Morgonkaffet på verandan "frös inne", 10+ är bättre ute än inne. Vi har om än tillfälligt alltså återgått till det normala som gäller under vintertid. Hoppas gurkor och tomater överlever i växthuset. Där är inte heller mer än 10+ för närvarande. Men inget gnäll här inte, man har ju "semester".

Äntligen regn

Får man säga så när man bor i ett område som är känt för sitt mestadels eviga regn? Sommaren har varit helt fantastisk som på de flesta platser i Sverige men är man som nu åter "statsanställd" och har haft tid att följa naturen varje dag sedan i våras så förstår man vikten av att det regnar ibland. Både växter, djur och människor är beroende av vatten för att kunna leva. Problemet brukar annars vara att det aldrig slutar regna när det väl har börjat. Trots allt ska vi inte klaga på vare sig det ena eller andra om vi ser det i ett globalt perspektiv. Vi har det bättre än de flesta trots allt.

Nästan tyst igen...

...bara svalorna som far runt som tokiga. Tack lilla M för att farmor och farfar fick rå om Dig en hel vecka. Minns du svalorna?

Ingen badkruka här inte

Äntligen blev det bada av. Viareds sommarstad hade den perfekta badplatsen även om det blev sand mellan tårna. Fika hos pappas moster och morbror blev pricken över i. Men så var det namnsdag idag också. Grattis alla Karin!

 

Nya upptåg



Forsfärd med farfar

Idag har lilla M hjälpt farmor att köra gräsklipparen och sen fick Liseberg ett besök. Det ska till mycket för att få "di gamle" att ge sig till såna stôlleprov som att åka "Stocken" (Flume Ride) och Lisebergståget men vad gör man inte för att glädja di små. Efter mest köande och alltför få attraktiviteter avslutades dagen med rosa sockervadd till M, mjukglass till farmor och mera ryggont till farfar. Ett stilla betraktande på folkmassan bestående av barnfamiljer, far-och morföräldrar, barnvagnar i mängd, skrikiga och skrattande barn, klängande och hoppande oroligt i väntan på "sin" tur, glassätande mm får en att osökt tänka på någon fars av Jacques Tati. Ett myller av folk som tillsammans skapar en helt vanlig tålamodsprövande sommartorsdag på Liseberg.


Rosa sockervadd, vad annars?

Semesterupptåg

Vi fick ta med loket hem!

Att vara farmor och farfar betyder att man får vara med om en hel del som man inte har gjort sedan barnen var små. Idag var det Anten-Gräfsnäs Museijärnväg som fick besök. Vem hade roligast, farmor eller lilla M? Eller farfar?

Linden blommar och torkan fortsätter

Linden blommar



Gurkorna växer

Katterna sover

Edelweiss



Besök i Långared på "Öppna Trädgårdar" 21 juli



Äntligen lyckades jag med Antilopöga



Egenodlade svart Dahlia och Petunia



Riddarsporre



Lavendel



Slåttergubbe

Inte precis från ax till limpa men...

...kanske från strå till stack? Som flitiga myror sliter våra grannar med höskörden från morgon till kväll. Förr kunde man hjälpa till med högaffel och räfsa men det var längesen. Visst finns det hjälpmedel idag men ytorna ökar, arbetsdagarna är lika långa och vädret lika viktigt. Den som i videon "föser" ihop till strängar före nästa moment (inplastningen) är förra grannen, 83. Innan dess hade han dessutom vänt höet några ggr. Se och begrunda en del av arbetet på en gård sommaren 2013.

Äntligen sommar

Växtkraft

Sommaren äntligen här med allt vad den innebär. Det är en ynnest så länge man får uppleva höbärgning. Den levande  landsbygden kräver en enorm insats av dess utövare. Om man kunde så skulle man rödlista dagens jordbrukare för de är på utdöende. Den dagen sista bonden lägger ifrån sig redskapen har kunskapen gått förlorad. Jord har vi men vad används den till?


Doftgivare i växthuset

Solar i rabatten

Äpplen på gång

Var modet bättre förr?

Svart kreation troligen minst 100 år, grön "rips-siden" 40-tal,
röd brudklänning (omfärgad) från 1938.

Läste i tidningen Land från i våras ett reportage om en nostalgiträff i Borås. Det var ungdomar i 20-30-åldern som hade fest iförda vackra kläder från 40- och tidigt 50-tal. De var rörande överens om att klädstilen var mycket bättre förr och saknade den "stil" som dagens kläder oftast är helt befriade från. Jag är beredd att hålla med. Bilden visar några av de klänningar som hittades när vi tömde huset före sista renoveringen. Eftersom huset aldrig varit obebott sedan det byggdes för snart 200 år sedan fanns det en hel del att återupptäcka. Vackra kreationer med utsökta detaljer såg dagens ljus och man kunde konstatera att modet inte skiftade lika snabbt som idag vare sig det gällde kläder eller inredning. Dagens mode med långkalsonger och förkrympta klänningar utanpå ter sig som ett helgerån i jämförelse med de vackra figurvänliga skapelserna från förr. De klädde säkert sina bärare bättre också, långt före Överviktens tid. Jag undrar ofta varför folk skrattar åt "gamla bilder" och säger: "Guuud vad jag ser ut! Såna kläääder! Hade man sånt då?" Vad kommer dom att säga om 25 år i så fall?

Johannes Döparens Dag

Grönvit nattviol, fynd vid dagens promenad

Johannes Döparens Dag är en av kyrkoårets äldsta helgdagar då minnet av Johannes Döparens födelse firas den 24 juni, 6 månader före jul. De flesta tänker nog mest på att midsommar infaller just då. Våra kyrkliga högtider har vävts samman med förkristna högtider, ett smart sätt att få folket att acceptera den kristna läran kanske. Nutidens folk och makthavare är livrädda för religion och uppträder som skedde vid 1800-talets början fast tvärtom. Då medverkade det till att många gamla kunskaper som betraktades som trolldom försvann. På 1700-talet var det ingen som tyckte det var konstigt med Currylinjer, slagruta eller Jordstrålning. Om man bara skulle tro på det som är "vetenskapligt bevisat" så skulle nog utvecklingen stanna av. Det bästa vore om alla kunde ta emot både tro och vetande för allt hör ihop. Kanske kan man dessutom fundera över varför vi har större hjärna än vi använder? Inte heller det är vetenskapligt bevisat. Så länge man fortfarande kan förundras så lever man.

Att leva här och nu

I fredags styrdes kosan till Emigranternas hus i Göteborg. Röda Korset ordnade resan och som mångårig passiv medlem hade jag äntligen tagit mig i kragen och följde med på ett evenemang. En fantastisk upplevelse väntade. Guiden berättade fängslande om våra förfäders öden och orsak till att lämna Sverige och bosätta sig i främmande land (USA). Precis samma situation har dagens immigranter till Sverige. Tryggheten finns hos de som kommit tidigare, kan språket och kan hjälpa de nyanlända. Gemensamt är att man flyttar från något som är sämre, det finns en orsak att bryta upp. Något att tänka på för den som har det bra där han är. Man kan även göra en inre resa. Långsamt så att man lägger märke till vad livet har att bjuda alldeles intill. Se och uppleva här och nu. Sånt som man oftast inte hinner bland alla måsten när Livet pågår, jobb, mat, städning, barn, läxförhör, skola, dagis, utveckling, arbetslöshet, nytt jobb, ekonomin etc etc.


Återanvändning (fådda blommor på 65-årsdagen!)

Vårdcentral



Evighetsrabatt

Lev din Dröm

Här nedan till höger finns en bok skriven av Rune Dahlstrand som vid vårt göteborgsbesök dessutom berättade glimtar från sitt liv. Han föddes 1918 och drömde om att se världen. Det fick han också. Under 2:a världskriget seglade han över haven för att utväxla fångar. Ett arbete förenat med stor fara. Efter kriget for han hem och gifte sig med sin Berit (från Sjömarken) som troget väntat. Boken innehåller delar av deras brevväxling. Klar som kristall trots sin ålder (95) delade han med sig av sitt liv. Han levde sin Dröm och hade även förmånen att kunna minnas vad han upplevt.

Hyresgäster och blomstertid

Bebodd!



3 nya sorters Rhododendron

Länge trodde vi att städningen i våras inte skulle falla talgoxarna i smaken för vi har inte lyckats fånga dem i flykten in eller ut ur holken en enda gång. Gårdagens pip därifrån avslöjade dock att den var bebodd. Härligt!






Häromdagen styrdes kosan till Plantskolan för inköp av Rhododendron att pryda trädgården med. Vi hoppas på god tillväxt och ser fram emot en alldeles egen Rhododendrondal.

Vit Blågull, en raritet



Blå Blågull, den vanligaste

Mycket gammal "riktig" pingstlilja

Ljuvlig Trollius (smörboll)

Nu är Vallmon i full blomning

Kattmyntan har nog Matte odlat bara för oss. Bättre än mullvadsjakt.