Lakritskola och granarbete

Dagarna är korta och oftast gråmulna. Lite snövitt på marken då och då lyser upp lite faktiskt. Så länge det inte kommer snö i massor behövs det heller inte skottas. Alltid något. Gossarna (läs katterna) tvärnitar ibland vid dörren och vägrar gå ut. Dom sover mest bort vintern och har det ganska bra på så sätt. Känner våra rutiner dag för dag och rättar sig därefter. Vet tex att det vankas lite ost när frukostbordet är dukat. Påkallar uppmärksamhet på morronen när de tycker att det är dags att stiga upp dessutom.
Så mycket julstök blir det inte här. Maken och jag kommer att fira julen i ensamhet så när som på kortare turer till nära och kära som inbjudna gäster. Makens ihållande hjärtbesvär med påtaglig intressebrist från sjukvården medför att vår ork inte är vad den borde vara. Kanske bidrar årstiden till orkeslösheten? Inte vet jag. I alla fall har vi försökt lysa upp tillvaron med för årstiden aktuella ljuspunkter. Likaså har granen inhämtats från egen skog.

Bock eller Spike?

Dessutom granris för att göra en bock att ställa på trappan. På något sätt blev det en Spike istället. Han kommer att känna igen sig om han får se den. Gårdagen bjöd på ett egenförskyllt lakritskolekok eftersom jag vid ett apoteksbesök i ett svagt ögonblick inhandlat ett styck lakritsstång modell koncentrat. Borde förstått att lakritsstång på apoteket inte är att bara smaska i sig som den är. Tack vare Google fann jag recept vilket medförde att grädde, socker och smör fick inhandlas. Kolan blev OK. Men jag tror inte att jag gör om det. Det är enklare att hålla sig till "vanlig" lakrits. Om man blir sugen.

Novemberdysterhet och vårkänslor

Kommer jag att lyckas med petuniorna även 2016?

Idag har jag rensat min frösamling som torkat i noga dokumenterade kaffefilter. Ett bra sätt att torka dem i. På hösten samlar jag en del fröställningar och lägger i öppna filter. När de är torra plockar jag bort "det onödiga" och spar fröna som gömmer sig ini. De har stått luftigt i tvättstugan som oftast är varmaste utrymmet, där står ju den soluppvärmda ackumulatortanken på 550L. Nåja, solen värmer inte så det stör från november till mars men där är ändå varmt. Kan inte låta bli att tänka på Luther. Var det han som sa : Även om världen går under imorgon så vill jag idag plantera mitt äppelträd? Vi matas dagligen med undergångsinformation och det mår ingen bra av i längden. Det räcker så bra med det som är.
Veckans besök av Spike lättade upp livet en aning. Han är en glad, pigg, positiv och trofast varelse på 4 ben som värmer hjärtat. Det gör ju även katterna men de är liksom mer självständiga. Spike följer med som en skugga efter en vart man går vilket kan få en full i skratt ibland. När man släckt på toa och svängt igen dörren efter sig så hör man ett försynt krafs bakom och han lufsar ut. I dessa stunder ser han lite förorättad ut men det går snabbt över. En nackdel är bara när det regnar och man (läs jag)  ändå måste ut. Även då finns det hjälpmedel, stövlar och paraply fungerar och Spike bryr sig inte. Omvärlden är lika spännande vilket väder det än är.