Nu har vansinnet slagit till igen. Några oskyldiga lantbrukare har fått sätta livet till för att någon/några är i desperat behov av pengar. Är det missbrukares förstörda hjärnor som tänker ut sånt? Jag tänker ibland på far och de risker han tog då han hade flera jobb för försörjningens skull. Han hade gården med djur, mjölkning, plöjning, harvning, sådd och skörd mm. Dessutom ved som skulle hem och torka, klyvas, sågas, in i vedbon och ut igen för att hålla uppvärmningskostnaderna nere (även då). Man brukar säga att veden värmer 5-6 ggr om man räknar med hanteringen. Han var dessutom nattvakt i många år på 60-talet. Det innebar resa med moped in till Borås eller Viskafors i ur och skur sommar som vinter. Ensam promenad genom nattomma fabriker med en jätteknippa nycklar som skulle dras på varje ställe som bevis på att/när man varit där. Enda skyddet var en batong som skulle användas i nödvärn om man blev överfallen. Det hände några ggr att han kom på några inbrottsförsök så att han kunde varna polisen. Hur han bar sig åt vet jag inte men detta var ju långt före mobiltelefonens tid. Han arbetade i skift dvs varannan vecka för- och varannan vecka eftermiddag. Dessutom jordbruket "vid lediga stunder". Han försökte nog ta vara på den sömn som bjöds, i alla fall kunde han säga att "jag tar 5 min-en halvtimme". Men så lätt var det inte. Hur som helst utsatte han sig för fara hela livet genom de arbeten han hade. Jag minns särskilt en gång när han kom springande in från lagårn med kepsen tryckt över huvudet. Slåtterkniven hade ramlat ner i huvudet på honom och han sprang för att hinna in innan han svimmade. Sen satt han på verandan medan han väntade på ambulansen för att "inte bloa ner".
Han var dessutom "uppfinnare". Han använde de problem som uppstod till att finna ut något som kunde underlätta. Kanske därför han råkade ut för mycket? Kapsågen var inte mycket att göra åt. Så tog den en fingertopp också.
Livet är en prövning. Kroppen en boning för själen och ett verktyg för att uträtta det som vi har i vår livsplan. Som tur är vet man inte på förhand vad man ska gå igenom.
Han var dessutom "uppfinnare". Han använde de problem som uppstod till att finna ut något som kunde underlätta. Kanske därför han råkade ut för mycket? Kapsågen var inte mycket att göra åt. Så tog den en fingertopp också.
Livet är en prövning. Kroppen en boning för själen och ett verktyg för att uträtta det som vi har i vår livsplan. Som tur är vet man inte på förhand vad man ska gå igenom.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar