Välsignelse

USA:s president Obama talade till sin nation inatt (varför alltid på nätterna?;-) Huvudtema i årets tal var de ekonomiska orättvisorna: Att klyftan mellan de verkligt rika och arbetar- och medelklassen bara ökar. Hans förslag att höja skatterna för de rika kommer att bli hans ledmotiv ända fram till presidentvalet den 6 november. Om han får med sig de krafter som idag stretar tvärsemot, vill säga. Som alltid är det de välbärgade, som likt de rika grekerna, håller undan de skatter som skulle få alla att leva lite bättre. Dvs solidaritet med de sämst ställda. (Tack och lov finns det rika i USA som vill betala mer i skatt.) Han säger vidare (och menar då när man tillfångatog Usama Bin Laden): "...the mission only succeeded because every member of that unit trusted each other— because you can't charge up those stairs, into darkness and danger, unless you know that there's someone behind you, watching your back" (uppdraget lyckades endast beroende på att alla deltagare i gruppen litade på varandra-därför att du kan inte ta det uppdraget, in i mörker och fara om du inte vet att det är någon bakom dig som skyddar dig (fritt översatt). Det handlar om tillit. Vi är alla beroende av varandra. Ensam är inte alltid stark och vi behöver varandra oavsett ras, religion och hudfärg. Inta alltid själklart för vissa.Han avslutar också med orden: Thank you, God bless you, and may God bless the United States of America (Tack, Gud välsigne er och måtte Gud välsigna USA). Fint tycker jag men stackars den statsminister i Sverige (eller någon annan i liknande ställning) som skulle våga yttra något så farligt offentligt utanför kyrkan. Ett ramaskri skulle ljuda från den lilla minoritet som numera styr Sverige.
PS Ramaskri är i modernt språk ett utrop av upprördhet. Ordet kommer från Bibeln, där Rama är en ort utanför Jerusalem, och är i sitt bibliska sammanhang snarare ett utrop av förtvivlan. (Wikipedia)
Citatet lyder så här: Rop hörs i Rama, gråt och högljudd klagan: Rakel begråter sina barn, hon låter inte trösta sig, ty de finns inte mer. Det kommer ursprungligen från Jeremias bok, närmare bestämt Jeremia 31:15, där den handlar om klagoropen när tio av Israels tolv stammar förs bort från sitt land av assyrierna och försvinner ur historien. Rakel var stammoder till två av Israels stammar (Josef och Benjamin) och fick representera det sörjande folket. Senare låter evangelisten Matteus detta citat syfta på barnamorden, som kung Herodes beordrade i Betlehem med omnejd (Matteus 2:18), och därifrån har vi fått uttrycket "ramaskri" i svenskan.